DETTA är ingen bra morgon!

Det som känner mig vet att både i Augusti förra året och även slutet av Januari i år så har jag vart på sös-akuten för ett mindre "ingrepp" vid svanskotan. Det är som någon sorts cysta och läkarna vet egentligen inte varför man får den. På en del män är det förståeligt då de är lite hårigare bak än oss tjejer och kan då få inåtvända hårsäckar osv. Men jag har då inte nå speciellt me hår där bak haha så det är ju inte därför.

Det är det värsta ingrepp jag gjort smärtvis verkligen. Det är helt enkelt det värsta smärtan jag känt överhuvudtaget!
För de första så är svanskotan så extremt svullen och värker så mycket att man kan inte göra nåt utan av att det gör skitont, speciellt inte sitta ner. Och när man är inne på akuten, så får man lokalbedövning och så öppnar de upp och fixar och sen syr de igen nästan helt men lämnar ett drenage så man måste gå till vårdcentralen varje dag efteråt i en vecka och tömma den genom detta dreanget. Det får liksom inte läka ihop på en gång då det är större risk att det återkommer.  det vet dock inte VARFÖR man får det, men de vet att har man fått det en gång.. Ja då kommer det typ alltid tillbaka! Ännu värre är dessutom att lokalbedövningen man får inte hjälper då det är infektion under huden så att de hjälper mot de ytliga snittet de gör för att komma under huden, men när de börjar skära o ha sig på insidan då känner man minsta lilla. så man ligger verkligen och SKRIKER rakt ut av smärta. ena gången var mamma med mig och andra gången var pappa med mig och dom båda höll på att få panik av hur mycket jag skrek. Ursh det är den värsta smärtan!

Saken till detta hör nu att sen igår på eftermiddagen har jag känt mig lite öm, men inte tänkt mer på det då de ibland känns så just där. då kan de ibland hjälpa att lägga lite alsolsprit på och sen försvinner det av sig själv. men jag hade ingen alsolssprit och täntke då be mamma om det idag. men sen jag gick och la mig så har jag vaknat varje timma av att de värker hur jag än ligger. och nu är det riktigt illa. Kan inte sitta, knappt ligga på sidan.. och ja let's face it jag är gravid så jag kan inte ligga på mage.

Blev bara tvungen att skriva av mig då jag är oerhört rädd och har så extremt jäkla ont! pojkvännen blev tvungen att gå till jobbet och jag väntar på att  min pappa ska ringa upp mig. behöver hålla mig sysselsatt. bara gråter och gråter för att de gör bara ondare och ondare och jag är jättte jätte svullen där.

Det som skrämmer mig är just det att senast ( i januari då ) när jag hade detta, så sa läkarna " Får du detta en gång till så får vi lägga in dig på observation och göra ett kirurgiskt ingrepp så man kan få bort hela vävnaden och verkligen titta ordentligt och då ligga inne några dagar på sjukhus" Det som srkämmer är ju det att hur ska jag kunna ligga på mage och bli opererad? Kan man ens genomföra den här operationen när man är gravid? vad händer med vår älskade fina skatt i magen? Visst jag går in i vecka 30 nu på onsdag men jag är ändå rädd för vad som kan hända... Varför blev det här tvunget att komma tillbaka NU???

ursh de skrämmer mig att inte veta... har bett pappa ringa upp sös och fråga hur man ska göra då jag har för lite pengar på mobilen.. så det är väl bara att vänta på svar.. försöka få i mig frukost.

trotts min otroliga smärta jag bara vill skrika ut så är min enda tanke " Hur blir det med vår älskade lilla tös"

nej nu kan ja inte skriva mer måste röra på mig..